

Beskrivning
Vägbeskrivning
Höjdprofil
Aktivitetskarta
Fin gångstig till Stuguns gamla fäbodvall - Jannebodarna
Jannebodarna är typiska jämtländska fäbodar och vid dessa bodar bedrevs förr i tiden Fäboddrift, eller också kallat fäbodväsen. På sommaren tog bönderna med sig sina djur på sommarbete och bodde då i fäbodarna som kunde vara belägna en bra bit hemifrån.Fäboddriften var förr i tiden ett nödvändigt komplement till driften på hemgården, som vanligen inte kunde sörja för den mängd hö som behövdes under ett år. I synnerhet var det viktigt för fjällbönder som normalt var tvungna att ha flera vallar för att klara betesbehoven. Drivningen av fäna från hemgården till fäbodarna kallas i Jämtland för buføring (bodförning) och returen för heimbuføring (hem-). När fea (fäna) vistades på fäbodvallen sades de vara i buom ("i vall").
Fäboddriften har givit upphov till en speciell kultur, fäbodkulturen, som omfattar allt från matlagning till traditioner, vidskepelse och musik. Näverluren, kohornet och bockhorn är bra exempel på instrument som användes för att locka på djuren. Även den speciella typen av sång som kallas kulning eller kauking som man säger i Jämtland, tillhör färbodkulturen och var på det sätt som människorna lockade in duren för mjölkning varje kväll. I Sverige är det framförallt i norra Dalarna, Härjedalen samt västra och södra Jämtland som fäbodkulturen har sitt kärnområde.
I fäbodarna arbetade nästan uteslutande unga kvinnor, benämnda fäbodstintor, fäbodjäntor, vallpigor eller som i Jämtland och Härjedalen, butauser (uttal ´butøuser´), som skötte sysslorna. Detta berodde delvis på den lag som förbjöd män att ensamma vistas hos kräk (dvs getter och kor). Risken var nämligen för stor att männen inte skulle kunna tygla sina drifter och ge sig på djuren sexuellt (tidelag). En annan förklaring var givetvis att många av sysslorna på en fäbod var likadana som de sysslor som kvinnor vanligen hade på sina hemgårdar, och karlarna behövdes ju hemma i jordbruket. På fäbodarna mjölkade fäbodtöserna kreaturen och av mjölken gjordes ost och smör. messmör, grynost och dylikt som skulle användas under vintern. De färdiga mejeriprodukterna förvarades i källare tills de kunde fraktas hem till byn.
Skyltning:
Leden är väl utmärkt och börjar vid Gästis i Stugun.
Mat längs leden:
Café, pizzeria och icabutik finns i centrum av Stugun
Källa: jamtland.se
Jannebodarna är typiska jämtländska fäbodar och vid dessa bodar bedrevs förr i tiden Fäboddrift, eller också kallat fäbodväsen. På sommaren tog bönderna med sig sina djur på sommarbete och bodde då i fäbodarna som kunde vara belägna en bra bit hemifrån.Fäboddriften var förr i tiden ett nödvändigt komplement till driften på hemgården, som vanligen inte kunde sörja för den mängd hö som behövdes under ett år. I synnerhet var det viktigt för fjällbönder som normalt var tvungna att ha flera vallar för att klara betesbehoven. Drivningen av fäna från hemgården till fäbodarna kallas i Jämtland för buføring (bodförning) och returen för heimbuføring (hem-). När fea (fäna) vistades på fäbodvallen sades de vara i buom ("i vall").
Fäboddriften har givit upphov till en speciell kultur, fäbodkulturen, som omfattar allt från matlagning till traditioner, vidskepelse och musik. Näverluren, kohornet och bockhorn är bra exempel på instrument som användes för att locka på djuren. Även den speciella typen av sång som kallas kulning eller kauking som man säger i Jämtland, tillhör färbodkulturen och var på det sätt som människorna lockade in duren för mjölkning varje kväll. I Sverige är det framförallt i norra Dalarna, Härjedalen samt västra och södra Jämtland som fäbodkulturen har sitt kärnområde.
I fäbodarna arbetade nästan uteslutande unga kvinnor, benämnda fäbodstintor, fäbodjäntor, vallpigor eller som i Jämtland och Härjedalen, butauser (uttal ´butøuser´), som skötte sysslorna. Detta berodde delvis på den lag som förbjöd män att ensamma vistas hos kräk (dvs getter och kor). Risken var nämligen för stor att männen inte skulle kunna tygla sina drifter och ge sig på djuren sexuellt (tidelag). En annan förklaring var givetvis att många av sysslorna på en fäbod var likadana som de sysslor som kvinnor vanligen hade på sina hemgårdar, och karlarna behövdes ju hemma i jordbruket. På fäbodarna mjölkade fäbodtöserna kreaturen och av mjölken gjordes ost och smör. messmör, grynost och dylikt som skulle användas under vintern. De färdiga mejeriprodukterna förvarades i källare tills de kunde fraktas hem till byn.
Skyltning:
Leden är väl utmärkt och börjar vid Gästis i Stugun.
Mat längs leden:
Café, pizzeria och icabutik finns i centrum av Stugun
Källa: jamtland.se
Information


- Vandring/Löpning
- Lätt
- 5.0 km
- 1-2h
- 20% / 60% / 20%
- Ja

Inlagd av: Jämtland Härjedalen Turism